Tre tips om rock n' roll management

Vi har konstaterat det förut: organisationsutveckling är rock n´roll. 

Kanske har du som jag funderat på varför vissa band klarar sig bra över tid, och andra inte. Och förmodligen har du dina preferenser gällande vad som är bra - eller dålig - rock.

Tog det hela vägen, inte bara på scenen.

Men kanske har du inte funderat så mycket på hur man sköter organisationsutveckling och talent management i ett rockband... 
förrän nu. 

Därför tänkte jag att vi skulle ta hjälp av David Lee Roth, frontfigur för pudelrockarna i Van Halen.

Rockstrebern Diamond Dave lyckades inte bara fronta sitt band på ett utmärkt sätt, utan hade dessutom en anmärkningsvärd förmåga att leverera one-liners med koppling till karriär och affärsutveckling:

1) “He who knows how will always work for he who knows why.”

I mitt jobb har jag många gånger träffat människor som är tekniskt/praktiskt/teoretiskt mycket skickliga när det gäller att lösa sina uppgifter. 

Eddie Van Halen: attention to detail.

Dom är pålästa, välutbildade, och ofta duktiga utövare inom ramarna för sitt eget ansvarsområde i olika sammanhang. 

Trots detta känner de frustration när det gäller organisationens övergripande mål; dessa kan uppfattas som oklara, motsägelsefulla, eller ibland rent av orimliga. 

Lite som en virtuos gitarrist i ett band där medlemmarna inte kan enas om vilken musikstil som bandet skall spela... och chefen inte är tydlig med vad som gäller. 

Och inte förrän man ”knäckt koden” gällande ovanstående utmaning - skaffat sig förståelse för de strategiska målen, eller hittat en bra chef som kan samordna resurser och talanger - är det möjligt att hitta nya förhållningssätt till jobbet och utvecklas på en ny nivå. Eller komma till sin rätt som gitarrvirtuos. 

David Lee Roth hyrde för övrigt ut PA-utrustning till bröderna Van Halen innan han blev medlem av bandet; bröderna fick 50 dollar per gig, och av den summan gick 35 dollar till David Lee Roth för hyra av utrustning.

2) “The problem with self-improvement is knowing when to quit.”

Många människor lägger en massa tid på att utveckla sin kompetens inom ett specialområde. Fast även om man kanske blir skickligare så lyckas man inte med att bredda sin repertoar, eller få ökat ansvar på jobbet.

Alex Van Halen: fler trummor ger större möjlighet till variation.

Vad som är lätt att glömma bort i kompetensracet är konceptet alternativkostnad – att helt enkelt göra en avvägning mellan hur mycket total nytta ytterligare en timmes arbete tillför inom samma område, och hur mycket nytta en timmes arbete inom ett annat område kan tillföra. 

Om du är specialist inom ett område så lär du dig ibland mer på att läsa grundlitteraturen inom ett angränsande område än på att läsa ytterligare en artikel inom ditt eget specialområde - i synnerhet om det kan hjälpa dig att nå dina mål.

Om man inte utvecklas är det inte så vettigt att fortsätta nöta på ett och samma riff. Hellre då lägga den extra tiden på att skaffa en bredare repertoar, fixa spelningar – eller en manager - eller hitta andra sätt att bredda sin förmåga.

Knepet är alltså inte alltid att göra mer av det du gillar, utan att göra mer av det som gör att du får göra mer av det du gillar. Om du vill bli rockstjärna alltså - eller för den delen göra karriär i något annat sammanhang.

 3) “I am not this way, the way I am, because I am in a band.

                                            I’m in a band because I am this way.”

Durkheims avhandling. 
På sminkbordet i Dave´s loge?

Han var måhända inte medveten om det, men påståendet är en utmaning av Emile Durkheims struktursociologiska paradigm och en påminnelse om den eviga motsättningen mellan struktur (omgivningen styr) och agens (individen styr).

Ur organisationsperspektiv kan man ha olika perspektiv på förhållandet mellan individens möjlighet till påverkan och den omgivande strukturens tvingande förutsättningar.

(En mycket intressant vinkel på hur struktur och agens integreras i en iterativ process presenteras av forskaren Lasse Lychnell på Handelshögskolan i Stockholm  - läs mer här)

I den konkreta arbetssituationen beskriver alltså Van Halens frontman att han enligt sin egen uppfattning kommit dit han är på grund av att han beter sig på ett visst sätt. Han har nått sin position tack vare att han har vissa tankar om vad som behöver göras för att fronta ett rockband (se ovan).  

Hur det skall göras – att spela på ett virtuost sätt – kan till stor del överlåtas till (musik)specialisterna.

Motsatsen hade varit uppfattningen att han var på ett visst sätt för att han befinner sig i en viss miljö.  Då hade rocksångaren helt enkelt varit en produkt av omgivningens förväntningar. 

David Lanes modell för att illustrera struktur/agens

Han hade knappast haft initiativet över vad som hände med honom själv och med bandets utveckling (Axl Rose, en annan samtida storhet, är ett sorgligt exempel på detta förhållningssätt).

För att förstå övergripande skeenden i ett samhälle eller i ett stort system är det en god sak att kunna se hur identiteter skapas och upprätthålls av hierarkier, normer, stereotyper, och andra makrofaktorer. 

Men om man vill utvecklas i sin roll, bli frontfigur i ett rockband, eller på annat sätt ta kommandot över sin egen utveckling (och faktiskt utveckla det system man befinner sig i) så kan man omöjligen tillskriva omgivningen hela ansvaret för att "man är som man är”. 

Ovanstående utgångspunkt är också grunden för mycket beteendepsykologiskt utvecklingsarbete – genom att förstå, utveckla och förändra dina beteenden så kan du ändra på sättet som du uppfattas av och samspelar med din omvärld.

Och att ovanstående klokheter kommer från en pudelrockare lär oss än en gång att man inte skall döma vare sig rockstjärnor eller hundar efter håren.

___________________________________________________________________________________

Om du vill ta del av fler sköna citat rekommenderas klippet nedan; från Nightwatch 1986 då Lee Roth intervjuas om varför han lämnar Van Halen (från 2.20 in i videon). 

Charmtrollet och entreprenören levererar fler oneliners, bland annat "It's a quesition of goal orientation, Charlie" och "When you start to get a red mark from patting yourself on the back, you're in biiig trouble."

Är du sensation seeker? Testa dig och få svaret!

Den som avser ta MC-kort i New South Wales, Australien, kommer att få en psykometrisk upplevelse, utöver det storslagna landskapet.

Delstatens transportmyndighet har nämligen på sin webbsida ett datoriserat formulär där körkortskandidater kan besvara Zuckerman's Sensation Seeking Scale, ett test som ger en indikation på testpersonens grad av sensation seeking behavior.

Gillar du att ha fjärilar i magen inför ditt nästa projekt?

Marvin Zuckerman utvecklade den första versionen av formuläret på sextiotalet, med syfte att, på ren svenska, få med allt som en adrenalinpundare gör annorlunda än genomsnittspersonen (Länk till PDF).

Du som gör testet kan mycket enkelt se vilka beteenden som konstaterats ingå i begreppet sensation seeking helt enkelt genom att titta på vilka frågor som ställs.

Vad är kopplingen till organisationsbeteende, undrar du då kanske?

Hur stor som helst. En uppsjö av studier visar att det mest framträdande draget hos entreprenörer är risktagande, ett beteende som är mycket starkt kopplat till sensation seeking. 

58-årige Richard Branson kopplar av på fritiden.

En intressant studie som Lennart Sjöberg i Stockholm gjorde för några år sedan visade att handelsstudenter med planer på en karriär inom finansmarknaden rapporterade högre grad av sensation seeking än genomsnittet.

Läs den meningen igen, och fundera på varför aktiemarknaden ser ut som den gör.

En annan positiv sak med sensation seeking är att risktagandet i sig öppnar upp för möjligheten att misslyckas. Och det är en mycket bra sak enligt Überentreprenören Richard Branson.

Hur blir ditt resultat ut på  Zuckermans Sensation Seeking Scale? Fyll i dina svar på:

http://www.rta.nsw.gov.au/licensing/tests/driverqualificationtest/sensationseekingscale/index.html

Har du koll på din psykiska energiförbrukning?

Om energiglaset, och hur du hanterar dina egna resurser på bästa sätt

Har du någon gång stressat kontinuerligt under en längre period, och märkt att energin börjat tryta?

Sedan jag började på PBM har jag lärt mig en massa om hög och hållbar prestation. Mina duktiga KBT-skolade kollegor har en anmärkningsvärd förmåga att omsätta teori (stressforskning) till praktik (sådant som hårt arbetande människor i karriären kan använda rent praktiskt).

Ett bra exempel - och ett mycket tydligt sådant - är energiglaset: Alla människor ägnar sig både åt aktiviteter som är krävande och kostar ansträngning, samt åt aktiviteter som fyller på och ger energi. 

Du tömmer glaset när du inte återhämtar dig      .

Hur länge orkar du utan återhämtning?

Om man har mycket att göra under längre tid blir det lätt så att man oavbrutet jobbar på för att få undan det mest akuta – och eftersom det fungerar (saker blir gjorda) så glömmer man bort att ägna sig åt aktiviteter som fyller på energi.

Det tråkiga är att man i och med detta omöjliggör långsiktig hög prestation, eftersom ens energi förr eller senare tar slut.

Och detta gäller faktiskt alla. Fast det är inte säkert att man märker det på kort sikt - man får ju mer gjort inom en viss tidsrymd... tror man.

Du kanske inte saknar dina hälsobeteenden förrän energin börjar ta slut
Vad man aktivt kan göra för att vidmakthålla en hög och hållbar prestation är att  inventera och utveckla sina hälsobeteenden. Det vill säga; att systematiskt och målmedvetet se till att fylla på sina resurser, eftersom man annars riskerar att bli stående med tom tank mitt i öken. Då finns inte mycket mer att göra än att avbryta helt, och det kostar.

I värsta fall tar energin slut när du behöver den som mest. Det kostar på.

Olyckligtvis känner de flesta av oss människor som tömt sitt energiglas helt och hållet. Och vi vet att det är dyrare och svårare att komma tillbaka från en sjukskrivning (eller en påtvingad nedväxling i karriären) än att lära sig fylla på energi kontinuerligt, medan man fortfarande är med i matchen.

Har du tur (och en ansvarstagande arbetsgivare) så kan du utveckla dina hälsobeteenden inom ramarna för jobbet; det lönar sig nämligen för både dig och arbetsgivaren.

Men har du otur så är det bara du själv som får bära konsekvenserna av att du gjort slut på din energi - även om du gjort det i pliktens namn.

Vilka är dina hälsobeteenden?

Det går att hoppa riktigt högt och må bra samtidigt.

Vad som skänker energi och återhämtning är i viss mån olika för olika människor, men det finns generella strategier som bidrar till långsiktig hög prestation. Bra kost, motion, och goda relationer med dem du tycker om brukar inte vara fel. Knepet är att göra det till en naturlig del av vardagen.

Lycka till med att hitta och upprätthålla dina hälsobeteenden - så kommer du att leva längre och göra ett bättre jobb.

Behöver du hjälp kan du alltid ringa nån av mina duktiga kollegor. Och det är väl inte så illa?

Executive-level Soccer Assessment

Fantastisk speluppfattning=goda exekutiva funktioner?

Att predicera fotbollsprestation baserat på spelares exekutiva funktioner.

SvD publicerar idag ett par mycket spännande artiklar om hur forskare vid Karolinska Institutet testat exekutiva funktioner hos elitfotbollsspelare, och funnit att dessa presterar väldigt högt.

Prestationen är faktiskt på mensa-nivå, men avseende exekutiva funktioner; det vill säga spelarna presterade högre än två standardavvikelser över medel på testet.

För den som är intresserad av urval och prestationsutveckling är detta spännande nyheter. I decennier har man med mer eller mindre god framgång lyckats predicera prestation i olika sammanhang med hjälp av traditionella begåvnings- och personlighetstester.

Dessa tester bygger på teorier och metodik som utvecklats sedan förra sekelskiftet och framåt - och man kan med deras hjälp predicera arbetsprestation relativt väl, eller till och med mycket väl i vissa fall.

Exekutiva förmågor är bra vid beslutsfattande.

Forskningen om exekutiva funktioner är jämförelsevis ung (begreppet började användas under mitten av åttiotalet) och har oftast rört neuropsykologiska funktioner med koppling till olika koncentrationsstörningar - eller vad som populärt kallas "bokstavskombinationer".

Lyckligtvis är området i fokus för många forskare och praktiker, och växer oerhört snabbt inte minst tack vare kopplingen till neurovetenskap. Många olika professioner har stor nytta av att lära sig mer om området, vilket märks i forskningen.

Så vad är då exekutiva funktioner? Om man tänker sig begåvning som en beskrivning av maximal problemlösningspotential hos en individ så kan de exekutiva funktionerna sägas vara det som avgör hur väl man kan utnyttja sin maximala potential i olika sammanhang.

Och precis som att vissa individer har en hög teoretisk maxnivå som sällan kommer till utlopp, så finns det individer med en något lägre teoretisk maxnivå, som emellertid är tillgänglig för dem i nästintill alla sammanhang.

Och om vi utgår från att det är prestationen i verkligheten som räknas, och att testet bara kan användas som en prediktor för prestation så blir denna studie högintressant tack vare sin utmärkta ekologiska validitet (alltså sambandet mellan testet och hur verkligheten ser ut).

Testet Design Fluency som KI-forskarna använde är för övrigt en del av testbatteriet D-Kefs och är väl känt och använt av många psykologer inom skola och psykiatri. Dom skriver: "The primary test used was Design Fluency (DF), a standardized test which measures on-line multi-processing such as creativity, response inhibition, and cognitive flexibility [17], [18] and thus simulates the executive chain of decision making in a similar way as in a real sport situation."

Men "Exekutiva undantag" finns nog - även bland elitspelare.

Nu har alltså forskningen på exekutiva funktioner gjort sitt första framträdande inom området performance management. Jag är övertygad om att vi lär få se fler exempel. Och den som först lyckas med att anpassa, standardisera, och normera ett test motsvarande D-Kefs för användning i arbetspsykologiska sammanhang kommer att skapa ytterligare förståelse för utveckling av både människor, organisationer, och prestationer.

Vi andra får tacka forskarkollegorna på KI för ett viktigt och spännande vetenskapligt arbete!


Länkar till SvD-artiklar:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fotbollsspelare-battre-problemlosare_6978449.svd
http://www.svd.se/sport/test-kan-avgora-om-du-blir-bast_6977757.svd
Länk till studien, fulltext:
http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0034731


Vill du veta mer om vad exekutiva funktioner är för något?
 Johan Eriksson, Inst för Integrativ Biologisk Medicin i Umeå, har en bra men teoretisk presentation tillgänglig på webben:  
www8.cs.umu.se/kurser/5DV027/HT09/utdelat/OH20091124.pdf

En mer tillgänglig beskrivning av exekutiva funktioner finns på engelska Wikipedia (undvik svenska Wikipedia i ämnet, den är ouppdaterad). Där kan man också läsa mer om D-Kefs, testet som användes i studien.http://en.wikipedia.org/wiki/Executive_functions